Gudomlig skönhet i Knidos

Uppdaterat: apr 30

Det finns egentligen inga skäl att besöka Knidos i Turkiet såvida man inte är fanatiskt

intresserad av antik grekisk stadsbyggnadskonst. Eller skryta med att ha haft fötterna på

samma ställe som Venus (grekiska Afrodite). Eller skapa sig en okulär föreställning om det

geopolitiskt fördelaktiga att ha en örlogsflotta skyddat baserad i två hamnar.

Knidos från söder. I väster ön Triopion med fyren Cape Crio, terasserat gatunät, i mitten Södra och Norra hamnen, till höger fastlandet med gammal stadskärna


Modellerna i fransk måleri vid förra sekelskiftet ansågs inte sällan vara av lättfotat slag, likafullt köpte den burgna publiken dessa undersköna tavlor. Konstnärerna hade en lysande förebild, skulptören Praxiteles som på 350 talet f. kr, lät den grekiska Fryne stå modell för sin staty Afrodite, sjömännens beskyddarinna, på Knidos. Fryne ställdes inför domstol för tillrättavisning för sin osedlighet, men försvarsadvokaten lät då manteln falla och Fryne, återspeglande gudomlig skönhet, frikändes omedelbart. Fundamentet till Afroditestatyn är kvar, en stor cirkel av sten, högt placerad, statyn i sig själv var 18 meter hög, blickande ut över haven på sina skyddslingar.

Fryne blottad – frikänd. Jean-Léon Gérôme 1861.



Liten kopia av Praxiteles Afrodite på Knidos, Vatikanmuséet












Stadsplan över Knidos. Nederst ön Triopion, vid Norra hamnen kvadratisk agora (torg), vid

södra amfiteater för 10 000 åskådare, cirkeln är fundamentet för Afroditestatyn, uppe till

höger Odeon (liten teater) och stadsmur runt akropolis (gamla staden).


Källor: https://irembiter.wordpress.com/2019/12/23/why-shouldknidos-be-on-the-unesco-world-heritage-list/

66 visningar0 kommentarer