Alexandrias öde är i vågrörelse, det som inte sjunker ner i Medelhavet brinner, och däremellan knoppas blomman. Så dyker Egyptens modernitet upp, personifierad av Nasser, som nationaliserar Suezkanalen 1956, centraliserar allt till Kairo, den grekiska affärskolonin flyttar, den blomstande tobaksodlingen i nildeltat förbjuds, det berömda cigarettmärket Simon Artz i gröna paket försvinner.
Det stannar upp men även en bedagad skönhet vinner respekt, de små palatsen efter kornischen mot Medelhavet är kvar, skyline i fronten är inte bruten, recession höll tillbaka glasbländande banker och hotell. Där ligger en svensk juvel och en norsk.
Carl Wilhelm von Gerber blev en framgångsrik affärman på importerat timmer, blev konsul, byggde ett palats 1925, hade när han mördades 1959 i sitt badkar sett till att skänka sitt hus som konsulat till svenska staten. Det blev både sjömanskyrka och konsulat, den i ämbetet tillsatte hade kragsnibbarna fram på förmiddag, bak på eftermiddag, ända tills utrikesdepartementet 2019 schabblade bort alltihopa, flaggan nertagen, men huset är en nyklassisistisk pärla.
Före detta svenskt beskickning i nära 100 år, Gerberska palatset, tre våningar, fem fönsteraxlar, huggna hörn för att ge resning till huset, i fasaden fyra pilastrar (halvpelare) med kapitäl som stödjer takfrisen, två krönta vapensköldar på taket med tre kronor. Oviss framtid, kanske krukmakarskola?
Det ursprungliga biblioteket i Alexandria anses ha brunnit och förstörts i omgångar men fastslaget är att biblioteket förlorat sin betydelse vid ca 400 år e Kr.
Ceasars trupper sätter eld på egyptiska skepp 47 f Kr och branden sprider sig till biblioteket i Alexandria
Någon gång under 1980-talet uppstod frågan om att återupprätta någon form av panarabiskt bibliotek, och finansiering organiserades och den norska arkitektfirman Snöhätta vann uppdraget. Biblioteket, som stod färdigt 2002, är en platt, tippad cylinder med ljusinsläpp från norr, det grekiska arvet, och sväljer 2000 läsplatser, har en tre-fyra antikhistoriska muséer och en växande samling av dubletter från andra bibliotek i världen.
Svensk kulturinstitutioner var förbluffande ointresserade, men slutligen ryckte privatkapital in och i biblioteket arrangerades ett underbibliotek med svenska möbler och alla exemplar från tidigare Nobelspristagare i litteratur, på de flesta tillgängliga språk, över 2 500 volymer.
Snöhättas burk som en astronomisk spegel bräckligt vilande i en omgivande vattenyta.
Comments